Det finnes gnälliga människor och så finnes det sådana som är ännu gnälligare.
Pensionärer hör till den senare sorten, aldrig är det nånting som är bra.
För varmt, för kallt, för salt, för sött.

På KK hade vi ett gäng pensionärer som skulle lyssna på Aktiesparande. De stod en massa utställare med bord fulla med godis som de gamla glatt smakade på.
Plötsligt så kommer en dam och i vild panik meddelar att hon har tappat sin väska.
"Hur såg den ut och vad är det för material?"

Onödig fråga, det var en kasse med aktieinformation som hon proppat full med godis. Och då menar jag full.
Den hittades och återvände till sin "rätta" ägare.

Ska inte lägga skulden för allt gnäll på de äldre dock, men idag känner jag min som en pensionär.